It i en tillgänglig miljö, SPSM Örebro

Nu satsas mycket på digitalisering, digital kompetens och digital literacitet inom såväl ungdomsskola som vuxenutbildning. 

Några av oss lärare på Lärvux Stockholm deltog i SPSM:s endagskonferens ”It i en tillgänglig miljö” på Örebro slott 23 november. Vi tog del av intressanta föreläsningar, som fördjupade och belyste olika aspekter av digitalt stöd med syfte att stärka tillgänglighet i skolan. Framför allt blev det under dagen tydligt för mig, hur enkelt det numera är att skapa en multimodal tillgänglighet för alla; hur en universell design för skolan är möjlig och att tillgänglighet handlar om mötet mellan elev och lärmiljö. Nedan lite kort om några av föreläsningarna.

Idor Svensson, från Växjö universitet, har forskat om digitalt stöd inom läsinlärning/läsutveckling på grundskolan. Jag tror att man sammanfattningsvis kan säga att hans forskning visar att ett digitalt stöd gör nytta, men att det inte är nödvändigt för att få bra resultat. Det finns fler sätt som fungerar. Som jag förstod det rekommenderade Idor att man inom grundskolan under de första åren skulle arbeta med digital tillgänglighet generellt, genom att använda multimodala redskap för alla barn, för att så småningom (år4?) övergå till mer individuellt utformat stöd. Hur det kan överföras på vuxenutbildningen vet jag inte riktigt, men Idor, liksom de övriga föreläsarna, pekade på betydelsen av breda generella möjligheter för att skapa tillgänglighet för alla, (tex. tillgängliga talböcker för alla elever), snarare än att satsa på individuella insatser. Inom särskild utbildning för vuxna, där ju alla är i behov av en stöttande lärmiljö, torde det vara nödvändigt med en tillgänglighet för alla.

Ulrika Jonsson från Kasam Education (https://www.facebook.com/kasameducation/) var helt klart en passionerad användare av digitala redskap i undervisningen. Hon verkade ha förmågan att se ett otal möjligheter med digitalisering av undervisning och vågade prova nytt. Hon föreläste entusiastiskt och även om min känsla var att ”det klarar jag aldrig”, så vore det säkert roligt att ta till sig mer av vad hon gör, tex. genom en workshop på skolan eller inom något av lärvuxpedagogernas nätverk.
Länkar till Ulrika Jonssons presentation och till hennes Fb-sida: https://www4.spsm.se/fortbildning/globalassets/activity/135518/spsm-orebro-ahorarkopia.pdf
https://www.facebook.com/kasameducation/

Petronella Ekström, gymnasielärare från Örebro utgår i sin undervisning från tankar inom Universell design, här för lärande. Det betyder att man individanpassar genom att universalanpassa – lätt som en plätt med en digitala plattform. Långa diskussioner och eventuella utredningar om vilket stöd som behövs blir då överflödiga, eller i varje fall färre och enklare, om de flesta stöd redan finns tillgängliga. Petronella berättade bland annat om hur en digital plattform kan användas multimodalt; på gruppnivå med inspelade lektioner och arbetsuppgifter som presenteras i både text och tal, och på individnivå med respons och stöttning.
Länk till Petronella Ekströms presentation: Åhörarkopia Petronella.pptx

Det var även mycket intressant att lyssna till Andreas Cederbom från företaget Funka. Funka arbetar med tillgänglighet på webben bland annat har man förbättrat tillgängligheten på de flesta svenska myndigheters webbsidor. Vi fick höra en del om de standarder som har formulerats inom EU, men också att okunskapen om dem är ganska stor. Man kan uttrycka det som så, att utvecklingspotentialen för digital tillgänglighet är stor. 
Länk till Funkas webbsida: https://www.funka.com

Från konferensen bär vi med oss att digitalisering kan användas för att göra undervisning i skolan mer tillgänglig för alla elever, liksom för att inom undervisningens ram kommunicera med och ta del av samhället utanför skolan; digitalisering kan också hjälpa elever att organisera sitt arbete och det kan möjliggöra för lärare och elever att kommunicera med varandra utanför skoltid. Men till tröst, digitalisering av lärande är kontingent dvs. det är möjligt, men inte nödvändigt för att lärande ska ske. Samtidigt är digitalisering och universell design viktiga redskap, och kanske förutsättningar, för att inkluderade utbildningar ska kunna realiseras.

Se mer om SPSM:s arbete med digital tillgänglighet på  https://www.spsm.se/digitaltlarande.

Eva Lundgren

Källkritik en källa till kritik

Hej alla

Med ett närmast oändligt informationsflöde följer ett behov av källkritik. 
Metro har ett utbildningsmaterial för skolan som ni hittar på webben, viralgranskaren.se. Genom att klicka på ord med blå text kommer ni direkt till sidan. Där finns nedladdningsbart undervisningsmaterial och bra kortfilmer. Viralgranskaren finns även på facebook. 

Utbildningsradion har en suverän serie med åtta halvtimmeslånga program om källkritik.

Skolverket har massor av spännande material som rör källkritik både för lärare och elever. 

På facebook finns fler intressanta sidor och grupper som försöker reda i informationskaoset. Kolla in ”Bluffakuten” och ”Källkritik, fake news och faktagranskning”.

Har du andra förslag på websidor, instagramkonton eller facebookgrupper som handlar om källkritik så tveka inte, skriv in dem i kommentarsfältet.

Hälsar Annika, Eva och Jon

Följ lärvuxbloggarna här och på Facebook

Nu har hösten dragit igång ordentligt och med det också bloggprojektet på Lärvux! Just nu är flera nya bloggar på gång att startas upp inom projektet.

För att det skall vara lätt att hitta nya inlägg som publicerats på bloggarna så har vi lagt till en funktion här på Lärvuxbloggar som visar de tre senaste inläggen från varje blogg som drivs inom ramen för projektet. Den teknik som används för att hämta information om de senaste inläggen från andra bloggar och visa den på sin egen kallas för RSS vilket står för Really Simple Syndication.

Vi har också startat en Facebook-sida för bloggprojektet där du kan se när något nytt läggs upp på bloggarna, diskutera innehållet eller läsa om intressanta nyheter eller artiklar som relaterar till bloggprojektet. Följ oss gärna där!

Vi blir fler!

Lärvuxbloggarna är igång!

Några kurser på Lärvux Stockholm har nu börjat blogga. Välkommen att besöka bloggarna nedan!

Elever i engelska bloggar på engelska.larvuxbloggar.se

Engelska

Good luck!

I-padgruppen i kommunikation bloggar på Komipad.larvuxbloggar.se

Kom Ipad

Bland mycket annat använder vi dator, Ipad, mobil och ”tidtagare”.

YRK-grupperna inom restaurang, handel och barn bloggar på yrk.larvuxbloggar.se

På yrkesutbildningarna kan en läsa kurser inom restaurang-, handel, äldre- och barnomsorg.

Restauranglärlingarna bjuder på frukostbuffé!

Använda WordPress i undervisningen med BuddyPress

Under arbetet med bloggprojektet så har en återkommande fråga varit hur lärare skulle kunna använda WordPress i undervisningen utan att innehållet publiceras för hela internet. En sådan hemsida brukar också kallas för ett intranät.

En intressant lösning är att använda programmet BuddyPress, som är ett insticksprogram (eller plug-in) till WordPress. BuddyPress omvandlar WordPress till en social webbplattform med utökade profiler, samarbetsfunktioner och chattfunktioner. Det är enkelt att installera och går relativt snabbt att konfigurera för olika typer av behov.

Jag kommer att återkomma mer i detalj till hur en kan använda BuddyPress i undervisningen men här är lite mer information för den som är intresserad av att djupdyka i detaljerna.

Länk till BuddyPress hemsida

Artikel om hur en kan göra ett intranät med BuddyPress

Workshop i digital litteracitet/kompetens 9 februari

9 februari hade alla lärare en workshop om digital litteracitet/kompetens med Åke Nygren. Det blev ett sällan skådat digitalt ös med åtta hemliga makerboxes. Förutom hands on innehöll workshopen samtal om digital litteracitet/kompetens. Doug Belshaw har skrivit avhandlingen What is ”digital literacy”?”Läs mer av honom på dougbelshaw.com/blog/

Åtta viktiga aspekter av digital litteracitet/kompetens, fritt översatt efter Doug Belshaw:

1 Kulturell – Vi måste koppla digital litteracitet/kompetens till det kulturella sammanhang vi befinner oss i.

2 Kognitiv – Vi kan inte bara fundera på vilken teknik och vilka program vi använder utan även reflektera över hur de påverkar vårt sätt att tänka.

3 Konstruktiv – Vi kan inte vara passiva konsumenter av teknik/information. Målet är att använda digitala verktyg på reflekterande och lämpliga sätt.

4 Kommunikativ – Digitala verktyg och maktstrukturer förändrar hur vi kommunicerar. Det är viktigt att förstå dessa för att kommunicera effektivt och kunna bidra på ett meningsfullt sätt.

5 Självförtroende – För att utveckla sin digitala kompetens behövs mod att dyka in i det okända och våga göra misstag.

6 Kreativitet – Ny teknik kräver ett visst mått av experimenterande och en lust att pröva nytt

7 Kritiskt reflekterande – Digital litteracitet/kompetens innebär en förståelse för hur en hanterar digital information och interaktion i alla dess former och hybrider och samtidigt kritiskt utvärdera den teknik vi använder.

8 Samhälle – Hur kan tekniken förbättra våra och andras liv i världen?

Workshopen gick ut på att vi utforskade åtta hemliga lådor som alla innehöll olika experiment-kit i som handlade om att exempelvis bygga en robot-bana, programmera, hacka Lärvux hemsida, elektronik, skriva i 3D och skapa rörliga objekt m.m.